Forskning

Under uppbyggnad 2018-01-17



Karlstads Universitet har tagit fram ett trettio-tal studier sedan 1998 och är en av de mest framgångsrika universiteten när det gäller forskning runt Flotation-REST. Floating har sedan det började att forskas i ämnet 1954 säkerligen 150-200 olika universitets studier. Alla (vad vi vet) har varit positiva.

Vi har själva våra tankar hos bl.a. forskare i Österrike som är knutna till Medical University of Vienna . Studien är inlämnad och väntar på att bli antagen. 

Vi kommer här att lägga upp en del av alla studier som vi har samlat ihop.

Vad är floating?

Forskning kring flyttanken – pionjärerna

Tidigare experiment med sensorisk isolering har ofta rapporterat om negativa effekter för deltagarna (Zubeck, 1973), men senare experiment med REST under en begränsad tid i flyttankar har inte visat negativa effekter utan istället en rad positiva (Kjellgren, 2003). Metoden utvecklades från början bland annat i syfte att träna piloter och astronauter i ”viktlöst” tillstånd och under sensorisk deprivation. Ganska snart upptäckte idrottspsykologer att flyttankarna kunde användas med framgång i syfte att ge effektivare kontroll över stressens negativa effekter, att förstärka den mentala träningen och att förbättra återhämtning efter slitsamma träningspass och tävlingar (Hutchison, 1984). Studier indikerar (för en sammanfattning se Kjellgren, 2003) att metoden leder till ökat välmående, mild eufori, ökad originalitet, förbättrad sömn, minskad stress spänning och ångest, reducerat blodtryck, samt kan vara lämplig att kombinera med terapi.

 

Det finns emellertid kritik mot den första vågens flyttanksforskning. Ofta har man haft mycket små grupper, cirka 10 deltagare är det vanliga, och försökspersonerna har endast fått flyta vid ett par enstaka tillfällen och kontrollgrupper har ofta saknats. Trots dessa brister har en meta-analys gjorts på basis av pionjärforskningens 27 bäst beskrivna och genomförda studier med sammanlagt 449 deltagare (van Dierendonck & te Nijenhuis, 2005) som visar att flyt-REST har positiva effekter på flera fysiologiska mått (t ex lägre nivåer av kortison och lägre blodtryck) samt att metoden leder till ökat välmående och förbättrad prestation.

 

Forskning kring flyttanken – den andra vågen

Flyttanksforskningen påbörjades i liten skala i Karlstad 1998 genom ett samarbete med Olympic Support Center i Örebro. Ett år senare införskaffades en egen flyttank och 2003 invigdes Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet. Där finns nu 3 flyttankar. Karlstadsforskarna var tydliga med att flyttanksforskningen behövde utföras enligt vedertagna metodologiska principer. Därför har man använt sig av kontrollerade studier, power-beräkningar samt systematiskt utforskat olika möjliga placeboeffekter samtidigt som även flera kvalitativa studier har genomförts. Två avhandlingar och ett 20-tal artiklar har publicerats i välrenommerade tidskrifter. Resultaten från dessa kan sammanfattas som att:

  • Sensorisk deprivation i flyttank leder till ett förändrat medvetandetillstånd till förmån för primärprocesser (Kjellgren, 2003)

  • Tekniken har förmåga att utlösa RR även hos patienter med mycket svår stressproblematik (Bood, 2007)

  • MHPG (stressrelaterade metabolismer) minskar (Kjellgren, Sundequist, Norlander & Archer, 2001) medan prolaktin först ökar och sedan återgår till ursprungsnivån (Bood, Sundequist, Kjellgren, Norlander, Nordström, Nordenström, & Nordström, 2006)

  • I de flesta fall vanligen räcker med ett program bestående av två flyt i veckan under tre veckor, därefter en flytfri vecka följt av ytterligare en treveckorsperiod (det vill säga totalt 12 flyt under 7 veckor) för att blockera stressresponsen och därmed möjliggöra återhämtning för kroppen och psyket (Bood, 2007)

  • I de flesta fall föreligger inga större effektskillnader mellan 12 och drygt 30 flyttillfällen (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2007)

  • Typiska effekter efter 12-flytsprogrammet är att patienternas sömnkvalitet förbättras med 18 % - 23 %, optimismen ökar med 8 % - 10 %, stressen minskar med 25 % - 31 %, ångesten minskar med 25 % - 27 %, depressionen minskar med 24 % - 32 % och smärta med 48 % - 57 %. (Bood, 2007)

  • En uppföljningsstudie visade att de goda effekterna kvarstod efter fyra månader (Bood, et al., 2006). En kvalitativ fallstudie som kombinerade flyttanken med psykoterapi kunde visa kvarvarande effekter efter 18 månader för patienterna (Åsenlöf, Olsson, Bood & Norlander, 2007)

  • I en studie med 12-flytsprogrammet där smärta mättes med hjälp av PAI (Pain Area Inventory) framkom att 22 % av patienterna blev smärtfria, 56 % fick avsevärda förbättringar 19 % upplevde inga förbättringar och 3 % upplevde mer smärta. Det innebar således att 78 % av patienterna blev hjälpta av metoden (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2005)

  • För vissa svårare tillstånd som fibromyalgi och WAD (Whiplash Associated Disorder) behövs ofta ett något längre behandlingsprogram innan smärtan börjar klinga av (Edebol, Bood & Norlander, 2008; Kjellgren, Grim & Norlander, in preparation). Svårigheten med dessa patientgrupper är ofta att de i början av behandlingen upplever ökad smärta och då är det viktigt att personalen ger extra mycket stöd och uppmuntran tills den fasen har övervunnits

  • Mycket goda erfarenheter med kombinationen flyt-REST och terapi. Terapeuterna upplever att behandlingen blir både snabbare och effektivare (Kjellgren, Buhrkall & Norlander, in press; Åsenlöf, et al., 2007)

  • Det föreligger inga större skillnader vad gäller behandlings-effekter mellan män och kvinnor (Bood, Kjellgren & Norlander, in press) ·

  • Patienterna minskar spontant under behandlingsperioden såväl sin alkohol som läkemedelskonsumtion (Bood, et al., 2005)

  • Metoden tycks inte vara beroende av placeboeffekter, vare sig förväntan (Norlander, Kjellgren & Archer, 2001), personlighet (Kjellgren, Lindahl & Norlander, 2009) eller uppmärksamhet (Bood, et al., 2005).

Forskning kring flyttanken – den tredje vågen  

Human Performance gruppens insatser vid Karlstads universitet har väsentligen stärkt evidensgraden för flyt-rest metoden. Parallellt som olika resultat har presenterats i massmedierna har också det publika intresset för metoden ökat. Numera lär det finnas en bra bit över 100 privata flytstudier runt om i landet som rapporterar om nöjda kunder och en intresseorganisation har till och med bildats för att få metoden godkänd. Denna bakgrund gör det angeläget att gå vidare med att undersöka och fastställa metodens användbarhet för rehabilitering av personer som lider av icke specifik smärta i nacke, axlar och rygg, lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress.

 

Hittills har personer via annonser anmält sitt intresse till Human Performance laboratoriet. Där har de sedan fått en smärtanalys av en smärtspecialist. Det är naturligtvis en nackdel att de flesta sökt frivilligt och inte remitterats även om man inte har upplevt några skillnader mellan den stora majoritet som själva sökt sig till laboratoriet och den minoritet som remitterats. Visserligen finns det en kontrollerad studie med remitterade patienter (Landström, Bood, Kjellgren & Norlander, 2007) som visar motsvarande förbättringar för flytgruppen vad gäller upplevd smärta som för de övriga studierna, men den behöver replikeras.

 

Vidare finns endast ett par tidigare gjorda uppföljningsstudier och dessa har inte specifikt analyserat utfallskriterier vad gäller parametrar som samhällets insatser, kostnadseffektivitet, arbets-förmåga, medicinkostnader och så vidare. Det är också angeläget med framtida subgruppsanalyser för att tydligare kunna klargöra för vilka grupper som behandlingen är särskilt intressant samt hur terapin kan anpassas på olika sätt för olika grupper. Eftersom Human Performance gruppen idag räknas som världsledande vad gäller flyttanksforskning skapas förutsättningar för en tredje forskningsgiv tillsammans med Landstinget i Värmland.

 

Sammanfattningsvis kan ändå läget beskrivas som att flyt-REST är den metod i dag som har bäst dokumenterad evidens som behandlingsmetod för patienter med åkommor såsom stress och stressrelaterad smärta och andra stressrelaterade sjukdomar.

 

Professor Torsten Norlanders egen webbsida:

http://torstennorlander.dinstudio.se/